|
Klassificering och huvudsakliga orsaker till hosta (Kardos 2004 och Morice 2006)
| Akut (mindre än 3 veckor)
|
Kronisk (mer än 8 veckor)
|
| luftvägssjukdom ■ akut hosta på grund av förkylning
■ faryngit (svalginflammation)
■ laryngit (inflammation i struphuvudet)
■ akut viral eller bakteriell bronkit
■ akut rinit eller sinuit med PND (Post Nasal Drip)
■ postinfektiös hosta
■ astma
■ aspiration av främmande partiklar, i synnerhet hos små barn
lungsjukdom ■ lunginflammation
|
luftvägs-/lungsjukdom ■ kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
■ astma
■ bronkiell tumör
kronisk ihållande hosta
■ kronisk sjukdom i de paranasala
bihålorna (ofta med PND)
■ gastroesofageal reflux (GER)
■ kronisk bronkit (till exempel på grund av rökning)
■ astmatisk hosta (i synnerhet bronkiell hyperreaktivitet)
■ läkemedelsorsakad hosta (till exempel behandling med ACE-hämmare)
|
Akut hosta
Den vanligaste orsaken till akut hosta är inflammation i luftvägarna, orsakad av en övre luftvägsinfektion (ÖLI) som vanligtvis ger symtom i form av en förkylning.
Vid akut hosta ökar känsligheten hos hostreceptorerna. Inflammation och skadade epitel i luftvägarna orsakar den ökade känsligheten.
Luftvägarnas epitel har en hinna av slem som skyddar lungorna mot luftföroreningar. Slemmet består av två strikt åtskilda lager med olika egenskaper. Närmast epitelet finns ett vattnigt skikt (solfasen) som täcks av den klibbiga gelfasen. Vid inflammation omvandlas gelfasen till en beläggning som måste föras bort via reningsmekanismerna
Beläggning kan lägga sig över slemhinnan och hindra ciliernas rörelser eftersom slemmet blir tyngre och klibbigare. Då kan cilierna inte längre arbeta effektivt och borttransporten av slem fungerar sämre. Trycket på det underliggande membranet ökar vilket aktiverar den sekundära reningsmekanismen genom att de underliggande hostreceptorerna retas: slemmet måste nu avlägsnas genom hosta
Vid inflammatorisk hosta i samband med faryngit (svalginflammation), laryngit (strupkatarr) eller en torr form av akut bronkit (luftrörskatarr) har hostan negativa effekter. Torrhosta skadar epitelen och kan leda till ytterligare komplikationer. Om det däremot finns slemansamlingar i de nedre luftvägarna fyller själva hostan en viktig funktion.
Post-Nasal Drip (PND) är en annan form av akut hosta vilket innebär att bihålorna producerar för mycket
slem som samlas i näsa eller hals och
droppar ner i svalget vilket leder till att
man behöver harkla sig ofta.
Kronisk hosta
Långvarig hosta kan ha en rad olika orsaker, varför dessa kunder ska hänvisas till läkare för utredning. Några av de vanligaste orsakerna till långvarig/kronisk hosta är kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), astma och refluxsjukdom. Dessa sjukdomar står för över nittio procent av orsaksfaktorerna bakom långvarig hosta.
KOL är en sjukdom som drabbar många rökare och är förknippad med rökhosta, som ofta är slemmig och i synnerhet förekommer på morgonen och vid längre framskriden sjukdom även andnöd vid ansträngning. Ibland tolkas KOL som astma trots att det handlar om en helt annan sjukdom.
Astma beror på sammandragning av luftrörens muskler, samt svullnad och ökad bildning av slem i luftrören. Svårighetsgraden varierar från lätt till livshotande tillstånd. Man behandlar astma i första hand med läkemedel som dämpar inflammation
i slemhinnorna i luftrören.
Upp till 40 % av alla fall av kronisk hosta beror på Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Sjukdomen orsakas ofta av en funktionsstörning i slutmuskeln mellan magsäcken och matstrupen som även kan vara kopplad till diafragmabråck. Dagens stressiga livsstil och tillhörande levnadsvanor förvärrar ofta besvären. En del upplever inga besvär med sura uppstötningar men kan istället lida av till exempel hosta eller andra irritationsbesvär i de övre luftvägarna.
Vissa läkemedel kan ge upphov till hosta. De mest kända bland dessa är ACE-hämmare som används för att behandla blodtryckssjukdomar och hjärtsvikt. Hostan yttrar sig som torrhosta och kan uppkomma så sent som flera år efter påbörjad medicinering
.
|
